Jag blir så arg när jag kommer att tänka på hur Han har tagit makten över mig så många gånger. Bara den senaste månaden har det hänt på sex tydliga sätt. 1.Först göra slut - abrubt och hårt. 2. Sen ångra sig - men vägra familjerådgivning, dock med löftet att göra allt för att vi ska hitta tillbaka till varandra. 3. Efter mindre än två veckor bråkade vi, ett hetsigt och rätt allvarligt bråk. Jag sa att jag ville göra slut - han tog makten och sa: nej, vi fixar det här. Fyra dagar senare gjorde han slut istället. 4. Han erkände att han träffat någon ny. Han var helt enkelt tvungen att ta makten igen. Åter igen var jag den mest ledsna och sårade. 5. Han flyttade inte ut sina grejer och lämnade alla nycklar, fast att han hade lovat. Jag fick leva i ångest, med hans äckliga kläder och prylar. Han kom hit oanmäld, bara öppnade dörren. Trampade på min integritet. Idag har det gått en vecka, det finns fortfarande skit kvar. 6. Jag bad honom att inte vara så offentlig med sitt nya, nyss påbörjade förhållande, men ändå var han tvungen att skriva kärleksförklaringar som hela världen kunde se.
Nu vågar jag knappt gå ut. Jag vrider nacken ur led, hjärtat bankar för snabbt och andningen slutar fungera. Vill inte se honom. Vill inte se dom. Fan vad jag förstår J. Jag gjorde slut, hade träffat någon annan. Han bestämde att vi aldrig mer skulle talas vid. Jag vill inte heller behöva prata med äcklet som har förstört mig, men jag är tvungen. Hela jävla livet. Det värsta är ju att det inte ens handlar om att jag vill ha tillbaka honom eller att jag har känslor kvar, för så är det verkligen inte. Det är att hela hans existens påminner mig om hur han lyckades ta övertaget.
Mina nära och kära har vid flera tillfällen sagt till mig att i slutändan är det jag som kommer lyckas. Det är jag som har en utbildning, kommer ha ett stabilt jobb + inkomst, som kan fixa att ta hand om både barn & hem samtidigt. De säger att jag kommer träffa någon. Tids nog. Och denne någon kommer vara så mycket bättre. Han kommer kunna och vilja ta ansvar, vara stabil och komplettera mina brister, istället för att förstärka dom.
Jag måste bara våga tro på det själv, och tro på mig själv.
måndag 9 april 2012
Maktspel
Published with Blogger-droid v2.0.4
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag lovar dig att även om de inte känns så nu kanske så kommer du tack honom en dag för att du blev så mycke starkare av de här och han så mycket svagare i slutändan, och du kommer hitta din Livspartner medans han hoppar runt och krossar tjejers hjärtan och självförtroende och en dag kommer han också få tillbaka för de måste ju finnas tjejer som gör likadant som han. Och som sagt va har han egentligen? Ingenting! Han är en parasit som hänger sig fast på andra som han sedan bara helt känslokallt kastar bort när han börjar känna press.
SvaraRaderaEn sån man har jag levt med.
SvaraRaderaOch han är en player lever på andra parasit beteende. Därför skaffar han en ny hela tiden.
Skriv upp allt han säger till dig.spara alla sms och telefon svarare meddelanden.
Ta kontakt med familje rätten ta med anhörig dit. Jag har läst hela din blogg och jag tycker att han är inte lämplig att ha er dotter ensam.
Inget jobb och ingen bostad och averkar nya förhållanden hela tiden. Stå på dig du är stark att våga skriva så som du gjort!
MVh Jeanette