Idag var Hilda med sin pappa ett par timmar. När hon kom tillbaka svepte en känsla av obehag över mig. Hon varken såg ut eller luktade som mitt barn. Utklädd till en fjortis och stank billig parfym, eller nej förresten...rökelse. Det obehagliga i det hela var att hon inte luktade som sig själv, och inte som mig eller Honom. Det var en för mig helt okänd doft. När jag skulle pussa henne på huvudet så var det som att någon annan var närvarande.
Den här lukten berättar ju egentligen en hel historie om de senaste timmarna i Hildas liv, men jag vill verkligen inte veta vad hon har gjort och med vem. Så nu när jag blev påmind om det så fort jag var nära Hilda så blev jag så ledsen. Fan alltså. Jag har bättre saker att tänka på.
Published with Blogger-droid v2.0.4
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar