Fan vad dålig jag är på blogga när jag känner mig så begränsad. Det finns så många tankar, känslor & händelser som jag skulle vilja skriva av mig om, men gör jag det kan det vända sig mot mig.
Well. Denna vecka har jag varit hemma med Hilda. Från i tisdags. På morgonen var hon så låg så jag kände att det var dags att besöka vårdcentralen, och där såg läkaren att hon har en infektion i vänster öra. Hon hade även 40 graders feber och en hosta som aldrig vill ge sig. Vi fick recept på både penicillin mot öroninfektionen och slemlösande för hennes hosta.
Jag har också en hals och hosta som har hållt i sig ett tag, så egentligen var det kanske bra för mig också att vara hemma.
Fan alltså. Jag är så trött på att vara ledsen. Jag hatar att allt bara blir värre. Som det känns nu (och har gjort i två månader) kommer vi aldrig bli sams. Stackars älskade Hilda får inte hamna mitt emellan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar